A man helps a lion get out of a trap and the ungrateful beast wants to eat him. Soungoula gets the lion back into the trap.
A man helps a lion get out of a trap and the ungrateful beast wants to eat him. Soungoula gets the lion back into the trap.
A man helps a lion get out of a trap and the ungrateful beast wants to eat him. Soungoula gets the lion back into the trap.
All Right Reserved To UNISEY & CI
LES LI DORMI!
Antoine Abel, (1977) Contes et Poèmes des Seychelles. Paris : Editions Pierre Jean Oswald. pp. 29-31
Translated from French to Kreol by Penda T. Choppy, 22nd April, 2021
Parey labitid, Zanbatis ti lev granmaten. I ti bwar son kafe dan en vye lanmok emaye. I manz en gro biskwi preski mwazi avan al dan bwa. Parey labitid osi, i ti annan son gran sak vakwa ki i ti’n prepare depi granmaten, son lansar lo son zepol, son lars dan son kote, e i ti ale. I ti ale pour al travay koman labourer, metye ki i’n fer depi son zenes.
Lob ti’n fini sed laplas avek gran zour kan i ti ariv kot premye kolin. Toudswit, i ti komans grenp sa pti santye apik ki ti kit borlanmer pour al lo latet montanny. Sa monte ti tre dir parske bann pti ros pwent ti pik son lipye a sak pa e son lasyer ti koule lo son fron ranpli ek pli. Pli ale sa transpirasyon ti devide lo son vizaz meg.
Pour mont sa montanny ti fer li esoufle e Zanbatis ti ralanti en pe pour repran son souf. I ti profit sa moman pour zet en regar otour li. Ki i ti war ? En gro lyon ti’n pri dan en lasenn. Sa lerwa zannimo ti dir ek Zanbatis,
« Mon lafen. Donn mwan keksoz pour manze. »
« Malerezman mon napa nanryen pour donn ou, » Zanbatis ti dir. « La koman ou vwar mwan, mon pe mont dan bwa pour al travay. »
« Manrten ! Me tou dimoun i bezwen travay ! Ou pa kapab omwen tir mwan dan sa lasenn, koumsa mon ava al rod keksoz pour manze mwan menm ? »
« Si se tou ki ou oule, mon ava ed ou. »
Lyon nek ti pas son lalang lo son babin zanmen fini. Koman in fini ganny large, nek i ti tyonbo pov Zanbatis par son kol semiz. Tou sirprann, Zanbatis ti get pour esey konpran kwa ki ti fer li azir koumsa. Labav ti pe koule ek son gran lagel.
« La mon tanpi ! » i ti dir. « Akoz ou pa ti oule al rod manze pour mwan, mon ava manz ou menm ! »
Zanbatis ti komans tranble parey en fey bilenbi dan divan. I ti pe telman tranble ki son lipye apenn si ti kapab tenir son lekor. O menm moman, Soungoula ti arive. Zanbatis, dezespere, ti kriy li osekour. Soungoula ti dir li i trop rese pour vin ed li parske i ti pe depese pour al en zafer ankour. Me Zanbatis ti kontinyen kriye ziska ki Sougoula ti deside ed li.
« Sa lyon ki mon fek tir li dan lasenn, prezan i oule manz mwan, » Zanbatis ti dir li.
« Ar wi ! Me sa pa posib ! »
« Me i vre ! Me ou ki’n ganny nonmen ziz tou bann zannimo, eske ou pa kapab rann mwan lazistis? »
Soungoula ti kalkil en kou, epi i ti dir lyon al o bor lasenn. I ti soufle dousman dan zorey Zanbatis pour ris lakord lasenn ler i ti koman kriye. Koman Soungoula ti komans kriye, vre Zanbatis nek ti ris lakord. E vwala lasenn ti retonm lo sa lyon engra. I ti en prizonnyen ankor en fwa. Avan i ti ale, Sougoula ti donn Zanbatis en konsey – « Kan ou vwar en lisyen pe dormi, les li trankil ! »